tisdag 28 januari 2020

All rätt att vara jävligt nöjd...

för jag orkar stanna som kommunalråd en stund till.

När Lilian Sjölund ger mig ett antal råd så känns det alldeles rätt att bemöta. Jag tror att det behövs.

Jag är otroligt nöjd med beslutet igår på kommunfullmäktige för det var en oförändrad budget som Triaden antog i juni 2019 inför detta år som antogs igen.

För att det här ska bli begripligt så tror jag det behövs en rätt omfattande historiebeskrivning. Nu är det här min uppfattning och min beskrivning så det kan mycket väl finnas andra som tycker annat.

2011 satt Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och dåvarande Socialradikala Demokraterna (Ljusdalsbydgens parti idag) vid makten. Det tog ungefär ett år så sprack det samarbetet. Det gick inte så bra så S och V styrde mer eller mindre i minoritet under den mandatperioden.

2015 satt Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Vänsterpartiet och Ljusdalsbydgens parti vid makten. Det första man gjorde på den mandatperioden var att höja arvodet för ordförande för kommunstyrelsens samhällsutvecklingsutskotts ordförande, Jonny Mill, Ljusdalsbygdens parti med 20%-enheter. Se § 215 på sidan 12. Fortsättningsvis gick inte mandatperioden heller så mycket bättre, den så kallade Valliansen styrde i princip i minoritet hela mandatperioden. Med ett tufft ekonomiskt läge och tyvärr alldeles för få tunga beslut så gick kommunen back under 2017 och 2018 med 36,5 miljoner kronor.

Efter valet 2018 blev det att Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Liberalerna tog makten. Tillsammans har vi 18 mandat, 3 för få för att styra i majoritet. Den så kallade Valiansen (M, KD, C, V) har tillsammans 15 mandat. Ljusdalsbygdens parti har 3 mandat och Sverigedemokraterna har 5 mandat. Så även om Valiansen hade velat styra kommunen hade de behövt stöd av både LB och SD, vilket naturligtvis inte var tänkbart vare sig för oss eller dem. Vi trodde i vårt stilla sinne att det skulle gå att samverka med Valiansen ändå.

Vi, S, MP och L, kallar oss Triaden. Vår budget antogs i juni 2019. Den innehåller ett antal stora förändringar av organisationen där flytt av NärLjus och fastighetsförvaltningen är två stora delar. Vi sänkte också de ekonomiska ramarna för kommunens nämnder och styrelse. Tittar vi på den prognos för 2019 så ligger den på ca minus 45 miljoner kronor. Det skulle alltså innebära att om de antagna budgetramarna  håller så har vi redan budgeterat för en besparing på ca 45 miljoner kronor.  Inför 2020 har ett antal beslut tagits för att försöka hitta besparingar, vi har beslutat att stänga vård- och omsorgsboendet Gärdegården, beslut om att stänga ett antal program på Slottegymnasiet och att Hybo skola ska stängas. Det är inga roliga beslut men det är ett måste för att på något sätt komma ur denna ekonomiska kris.

Men varför är jag då så nöjd med beslutet som togs i måndags, till och med jävla nöjd. Jo, för ända sedan kommunstyrelsens sammanträde i november då Valiansen och LB la ett antal tilläggsyrkanden på bordet (se artikel) så har vi försökt komma framåt. Vi fick en öppning att samarbeta om detta under vintern men det var vattentäta skott. Det fanns ingen som helst vilja att förändra de yrkanden som de lagt så att vi kunde få en bred överenskommelse, de yrkanden de la på bordet den 7 november är i princip desamma som lades på kommunfullmäktige i måndags, den 27 januari. Det gick så långt så att jag hade bestämt mig för att kliva av om detta gick igenom. Det är i princip omöjligt att styra en kommun där det finns noll vilja till samverkan. Men nu har jag lite energi att driva kommunen framåt igen och fortsätta kräva tuffa beslut av politiken och av våra anställda ett tag till, därför är jag nöjd.

Så till yrkandena då och Lilians råd.


Jag har all rätt att vara nöjd över att känna att jag orkar sitta kvar nån månad till. Att en bred majoritet antog arvodesreglementet i maj 2018, 7 månader innan jag tillträdde som KSO, är något som vi försökt påpeka är något som borde helgas. Istället för att peka ut enskilda politikers arvoden så föreslog vi till oppositionen att vi kunde göra en solidarisk sänkning av allas arvoden, nej det gillades inte. Så då ligger KSO:s arvode kvar på 90 % av ett riksdagsmannaarvode, snittet för en KSO i landet ligger på 93%. Ljusdals kommun ligger på plats 220 av landets 290 kommuner med den nivån, med en sänkning till 75 % så skulle vi ligga på 281. Ja jag vet, det är en dåres försvarstal men det beslut som togs i maj 2018 var ändå ett försök att höja alla politikers arvoden för att några kanske skulle känna att det är värt det, i samhällets tjänst. Vi är ju ändå inte så överdrivet många som orkar vara i demokratins tjänst. Ja vi vill, i solidarisk anda, se över arvodena också men inte på det här sättet.

Vi har alltså budgeterat en besparing på ca 45 miljoner kronor 2020, för 2021 har vi budgeterat ytterligare en besparing 29 miljoner kronor. Hur ska vi då, enligt oppositionens yrkanden, kunna göra besparingar på ytterligare 45 miljoner kronor? Att vi i nästa yrkande lägga till 5 miljoner kronor i besparingar på samhällsservicenämnden samt att i ett tredje yrkande spara 5 miljoner kronor på administrativa kostnader (definiera gärna det) under 2020. Hur vi än vände och vred på detta så fick vi inte ihop det. Det gick så långt att kommunchefen fick skriva ett tolkande av dessa yrkanden.

Sen tycker vi att det är knepigt att besluta om kaka på kaka. Alla yrkandena om fastigheter, intraprenad, bilpool och kommunens bemanningsenhet beslutades redan i juni då Triadens budget antogs. Varför ska vi ta dessa beslut igen?

I december bjöd Socialdemokraterna i Ljusdals styrelse in Centerpartiet och Vänsterpartiet till samtal om kommunens framtid, det var alltså inte jag som bjöd in någon med armbågen, jag sitter inte ens i partiets styrelse förutom som adjungerad vid tillfälle. Jag vill väldigt gärna vara med och leda denna kommun på rätt köl igen, men jag gör det inte genom att samverka med Sverigedemokraterna, det borde inte Centerpartiet eller Vänsterpartiet göra heller.




fredag 24 mars 2017

Motion om gratis wi-fi!


Flera kommuner har nu bifallit motioner om att anordna surfzoner för invånarna. Detta är något vi borde göra i Ljusdal också. Idag är Internet ett grundläggande behov för att kunna arbeta, studera och möta andra människor i alla sociala medier som finns. Gratis wi-fi skapar också en attraktionskraft för besökare som får tillgång till gratis Internet.


Ljusdals kommun arbetar med Köpingsutvecklingsprocessen för att göra centrala Ljusdal till en mer attraktiv plats att vara på, detta skulle vara ett mycket bra komplement till det arbetet. 


Idag har våra skolelever tillgång till wi-fi på skolorna och på biblioteken finns möjlighet att ansluta, om man har ett bibliotekskort och skapar ett konto för access. Detta kan med små medel utvecklas och göra det enklare för våra invånare genom att göra åtkomsten till wi-fit helt fritt. I stationshuset i Järvsö finns det redan fritt wi-fi som Destination Järvsö står för. 


Tänkta platser för detta skulle kunna vara i och vid Förvaltningshuset, Postplan, Centrumhuset, Stationshuset och vid den otroligt välbesökta betong- och lekparken på Östernäs. 


Vi vill därför att Ljusdals kommun utreder möjligheten att skapa surfzoner i Ljusdals köping och på våra bibliotek i kommunen med gratis wi-fi för våra invånare och besökare.

 

Socialdemokraterna i Ljusdal




onsdag 16 november 2016

Miljarders människor befinner sig på sociala medier. Det har blivit en omöjlighet att nå fram i bruset. Gammelmedia är inte alls vad det brukar, just i dagarna har den lokala hittat på någon plustjänst för att vi ska betala för nyheterna. (Vilket är väl egentligen helt okej.) Samt att pappersvarianten har blivit näst intill olokal. Hur påverkar det folk egentligen?

Mitt i all frustration fick jag av en god vän tipset om en bön som hjälper en att sätta perspektiv på saker och ting. Gillade väl egentligen inte bönen så jag fick en annan:

När du inte kan kontrollera vad som händer, utmana dig själv att kontrollera på vilket sätt du reagerar på vad som händer.
Det är där din styrka ligger.

Det är rätt bra att ha såna tips att ta till när det går tungt. Häromdagen skrev jag om den obefintliga processen vad det gäller rekrytering av kommunchef. Idag har jag fått en riktigt bra presentation kring arbetet om Ljusdals kommuns Köpingsutvecklingsprocess. Det finns massor med bra tankar kring det. Jag tillhör styrgruppen för detta projekt, jag kan dock inte komma ihåg sist vi hade ett styrande möte kring detta. Nu ska det till ett möte med allmänheten kring detta, den 5:e december på Stadens hotell. (Inte köpingens hotell).

Min fundering....


alla de som är politiskt aktiva och som valt att engagera sig för att kämpa för ett bättre samhälle, vart kommer de med i processen? Det är ju vi som ska prioritera och avsätta budgetmedel för eventuella satsningar. Postplan, Östernäs och Gamla Stan, vem ska bestämma vart vi börjar? Kanske en folkomröstning? (Doh).


När jag inte kan...

påverka processerna så kan jag bara reagera.

måndag 14 november 2016

Att kommunicera skriftligt är svårt. Det finns svårigheter att lyckas förmedla den där känslan som är så viktig. Hur ska någon som läser kunna förstå just den känslan?

Så här känner jag:




Oavsett om det där citatet är påhittat eller inte så gillar jag de där bilderna som får en att tycka att dagen är lite roligare.

Förra gången....

det skulle anställas kommunchef kom den dåvarande ledningen fram till en enda kandidat. En enda kandidat. En enda person var kvar som skulle anställas som kommunchef. Nämndsordföranden, förvaltningschefer, fackliga organisationer och säkert fler därtill var emot att anställa den enda kandidaten som kommunchef.

The rest is history, som man brukar säga.

Nu ska vi på't igen...

i början av juni sa kommunchefen upp sig. Det har sedan dess lyfts upp i diverse sammanhang att en extern resurs ska nyttjas och att den här gången ska vi nog rekrytera någon som är riktigt bra för vår kommun. Undrar när det kommer att ske.

Jag känner...

ett enormt behov av att försöka redovisa vad som (inte) händer. Mina vänner (de som orkar lyssna) har väldigt svårt att förstå hur det (inte) fungerar. Kanske det finns några politiskt aktiva där ute som kan gå in till sina vänner bland de styrande och fråga hur det går? Mig är det ingen som lyssnar på längre. Jag får inga svar.

Den 8 november...

hade vi personalutskott. Personalutskottet är ansvariga för just personalen. Det är ett beredande organ för kommunstyrelsen som i Ljusdals kommun är anställande myndighet. Personalchefen gick igenom aktuella ärenden såsom lönerevision och kommunchefsrekrytering. Dagen efter fick det mig att skriva ett mail till alla ledamöter och ersättare i personalutskottet:

Jag har funderat mycket sedan igår då vi hade personalutskott. Det är få frågor som ställs och den skrivna dokumentationen är obefintlig vad det gäller personalfrågor. Vi fick ca 30 minuters information igår som inte är dokumenterade på något sätt. Det finns alltså inget sätt att återrapportera informationen om lönerevisionen, kartläggning eller rekrytering av kommunchef.
 
Varför redovisades inte upphandlingen som är gjord för kommunchefsrekryteringen?
Vad hamnar kostnaderna på för företaget?
Vilka meriter var det som gjorde att just det företaget vann
Hur ser planeringen ut för rekryteringen? Det är sagt att KS-presidiet är de som är ansvariga för detta och jag fick veta i måndags av Lars Molin att på fredag skulle vi träffas. Facken fick informationen den 28 oktober att de skulle reservera detta datum.
Vilka ska ta fram kriterierna och profil för vilken kommunchef vi önskar ha? När ska detta ske? Kommer vi i politiken att få vara delaktiga i planeringen?
Jag fick höra igår att förvaltningschefernas schema var så fullspäckat så det fanns svårigheter att kunna få till en träff. Men det är väl inte förvaltningscheferna som ska rekrytera sin egen chef? Det är ju vi i personalutskottet som i första hand ska sköta detta, eller har jag missuppfattat något?
Finns det någon plan på att annonsera efter en kommunchef och isåfall när?
 
Det är onsdag idag. Jag har inte fått någon kallelse till en eventuell träff på fredag. Jag vet inte om jag har möjligheten att skicka en ersättare ur oppositionen då jag är på utbildning i Stockholm.
 
mvh
Markus
 
De som tror att jag fått något svar kan räcka upp handen.
 

Nu sitter jag här på måndagen....

och undrar vad som hände. Jo, för jag ställde fler frågor till kommunen. Jag fick en kallelse till mötet på fredagen. Den kom 11.05 på torsdagen. Inte ens ett dygns framförhållning. Då skickade jag detta mail:


Jag är i Stockholm och har några frågor.

Varför får jag denna kallelse en dag innan utsatt tid? Varför har inte de ansvariga för denna rekrytering fått någon information om denna planering tidigare? Jag hörde att de fackliga organisationerna fått meddelande i slutet av oktober angående denna dag? 

Varför har jag fått 1,5 h på fm med detta företag och 1 h på em? När jag läser att det samlade greppet oppositionen ska sitta mellan 13-14, vilka fler än jag har fått inbjudan eller vetskap om denna tid innan detta mail? 

Om jag nu skulle haft möjlighet att träffa detta företag idag, vilken uppgift skulle jag som presidie eller opposition haft? Vad är syftet med att träffa Pär Gårdbro? 

Jag har ju inte ens blivit erbjuden chansen att diskutera rekryteringen av kommunchef internt i kommunen än. När är det tänkt att det ska ske? Mina funderingar är att det kanske är bra för personalen/cheferna och de fackliga representanterna att få höra från de som är ansvariga för rekryteringen vilken sorts chef vi söker? Har kommunstyrelsen en gemensam målbild på hur chefsprofilen för denna tjänst bör se ut, har vi flera olika målbilder alternativt profiler? Vi rekryterade för inte allt för många år sedan en kommunchef till kommunen, har vi dragit lärdomar av den processen av de som var ansvariga då? 

Eftersom vi som är ansvariga för denna rekrytering har ett relativt fullspäckat schema så vore det bra med lite planering, när är det tänkt att nästa träffar ska ske? 

Mvh
Markus
 

Då blir jag så där oerhört fundersam...


 

på om det är bara jag som har alla dessa frågor. Finns det ingen företagare, föreningsmänniska, politiker, anställd, invånare, journalist eller medborgare som undrar hur det egentligen går med rekryteringen av ny kommunchef? Den person som ska se till att 1,1 miljarder kronor omsätts till verksamhet i vår lilla kommun?

Så nu, efter att ha skrivit allt detta, så känner jag så här: 





tisdag 30 augusti 2016

Frågor skapar fler frågor.

Igår var det återigen kommunfullmäktige ute i vackra Folkparken. Den lokala tidningen var inte där och jag tvivlar på att mina frågor lyfts upp i media. Därför vill jag försöka redogöra för dem här. 


Jag ställde ett antal frågor till Lars Molin (M) under kvällen och allt kan ni se på Radio Ljusdals YouTube-kanal.

Först frågade (13:00 minuter in i sändningen) jag om det spännande ärendet om den gamla skroten i Simanbo. För er som har missat det så har Moderaterna i Ljusdal, genom Lasse Molin, drivit på att det ska bli en omlastningscentral i Böle. Detta medför att om det ska dras ett nytt spår ut till Böle så måste den gamla skroten passeras. Miljöenheten misstänker stora mängder miljögifter i marken och vill göra prover. Om vi nu ska kunna ta beslut om en eventuell omlastning i Böle så är frågan om skroten rätt relevant. Lars Molin (M) svarar mig på fullmäktige att han "törs inte på rak arm svara vart ärendet skroten ligger". 

Fråga nr 2 (tid 17:20) handlar om annonsering efter ny kommunchef. Vi fick veta i början av juni att kommunchefen slutar. Nu är vi snart framme i september och inget har hänt. Frågan till Lars Molin (M) är vad som händer i det ärendet. Lars tycker att det här är ett spännande område för han har efter snart 6 år som heltidspolitiker läst reglementet som styr vad han ska göra. Lars hävdar att det är kommunstyrelsens ordförande som är ansvarig för alla personalärenden som berör kommunchefen. Efter det så hänvisar Lars till kommunstyrelsens sammanträde på torsdag eftersom jag ställde 3 frågor förra sammanträdet. Jag undrar fortfarande när annonsering efter ny kommunchef ska till? Jag undrar när vi ska ha en diskussion om vilket sorts ledarskap vi eftersöker.


Fråga nr 3 (tid 21:30) handlar om att politiker har uttryckt att en rapport från Tyréns innehåller felaktigheter. Detta hänvisar Lars Molin (M) till ansvarig tjänsteman och som jag förstår ska det senare vidimeras. Undrar hur Tyréns reagerar när någon påstår att de gör felaktiga rapporter?

På slutet har jag en interpellation, (tid 1:47:10), där frågar jag om kommunens personalpolitik. Där besvarar Lars Molin (M) inte heller mina frågor och när jag har följdfrågor om samma ämne så anser Lars att det är en ny interpellation. Jag får helt enkelt återkomma i dessa frågor nästa månad.

Har du några funderingar över politik, hör gärna av dig!

tisdag 12 juli 2016

Anmälan till Justitieombudsmannen.

Här publicerar jag anmälan till JO i sin helhet.



Till Justitieombudsmannen

Den 9 maj 2016 anmälde Ljusdals kommun, genom personalchefen Maria Carlgren, Örjan Fridner, socialdemokratisk politiker, till polisen för ”om en olaglig handling skett”.

Jag anhåller hos justitieombudsmannen att utreda om Ljusdals kommun har behandlat Örjan Fridner på orättfärdigt sätt och framför allt ett korrekt juridiskt sätt. 

Bakgrund

Ljusdals kommun har ett Reglemente och arvodesbestämmelser för förtroendevalda i Ljusdals kommun, antaget av kommunfullmäktige den 25 augusti 2014. I ingressen under rubriken Skälighet på sidan 3 står följande:

Reglerna är utformade så att hänsyn tas till att ge ledamöter i alla åldrar och livssituationer möjlighet att komma ifråga för uppdrag. Vid beräkning av förlorad arbetsförtjänst ska hänsyn tas till egna företagare, arbetslösa, studerande etc. där grunden för ersättning kan avvika jämfört med normalt löneanställda

Under rubriken Ersättning för förlorad arbetsförtjänst – Inkomstuppgift på sidan 5 står följande:

Förtroendevald som har inkomstförlust från eget företag ska styrka inkomstuppgifterna med sjukpenninggrundande inkomst som ligger till grund för Försäkringskassans beslut om sjukersättning, eller styrka förväntad inkomst på annat lämpligt sätt.

Mot denna bakgrund lämnade Örjan Fridner in ett intyg daterat den 16 februari 2015, från sin auktoriserade bokförare Lars Ottosson, Midama AB, till Ljusdals kommun.

Från den 5 februari 2015 fram till 8 mars 2016 har kommunstyrelsens ordförande, Lars Molin, godkänt Örjan Fridners ersättningsbegäran, vilket sker vid varje sammanträde.

Ärendet

Den 28 januari och 22 april (påminnelse) 2016 skickade Ljusdals kommuns löneadministration ut en anmodan till ett antal politiker att inkomma med inkomstuppgift för inkomståret 2016. Flera av dessa politiker hade vid det laget avsagt sig sina politiska uppdrag eller var egenföretagare vilket medförde att ett antal avstod från att besvara kommunens anmodan. Ytterligare ett brev gick den 3 maj 2016 ut till 12 politiker. Brevet innehåller inte bara en påminnelse att inkomma med inkomstuppgifter för 2016 utan även en begäran om inkomst för året 2015 så att efterkontroll kan göras. Brevet innehåller dessutom meningen:

För dig som är egen företagare godtas beslut om Sjukpenninggrundande inkomst från försäkringskassan.

Ljusdals kommun har alltså utelämnat möjligheten att styrka sin inkomst på annat sätt än som det antagna reglementet förevisar. 

Detta är alltså nya uppgifter varvid Örjan Fridner, den 4 maj 2016, skriver till Ljusdals kommun för att klarlägga vissa delar. Örjans företag är nystartat och han har under 2015 inte tagit ut någon lön för nedlagt arbete, det har i princip bara varit investeringar i de kundrelationer som Örjan arbetar med.  Örjan skriver att han har följt gällande regelsystem men är dock oroad över att något kan ha gått fel och är villig att betala tillbaka den summa han fått i förlorad arbetsförtjänst samt eventuell ränta. Örjan avslutar brevet på följande sätt:

För mig är det oerhört viktigt att jag inte erhåller några pengar jag inte har rätt till och naturligtvis inte behåller dylika om de varit felutbetalda - liksom jag självklart vill ha den ersättning som regelverket omfattar.

Örjan är alltså ytterst mån om att göra rätt för sig.

Två av de politiker som är egenföretagare, och som fått ovanstående anmodan, har kontaktat Ljusdals kommun.  Harald Noreus, lämnade in en ansökan om anstånd till Ljusdals kommun att han inkommer med inkomstuppgifter för 2015 efter att deklarationen är godkänd. Enligt uppgift har Harald Noreus fått anstånd för detta. Den 11 maj inkommer Jaana Herzman med ett brev till kommunen om att hon vill betala tillbaka den ersättning hon fått för förlorad arbetsförtjänst för inkomståret 2015. Jaana skriver att hon fått för hög ersättning i förhållande till sin inkomst. 

Fredagen den 6 maj blir kommunstyrelsens ordförande i Ljusdals kommun, Lars Molin, intervjuad av Radio Gävleborg. Lars Molin uttrycker sig i intervjun:

”Jag är djupt upprörd. Jag förutsätter att det här leder till en polisanmälan så att rättsväsendet får reda ut hur man ser på ett sånt här beteende.”

Måndagen den 9 maj sitter undertecknad på ärendeberedning med bl a kommunstyrelsens ordförande Lars Molin, samt kommunchefen Claes Rydberg. De informerar de närvarande i rummet att en polisanmälan förbereds av personalchefen, Maria Carlgren.

På eftermiddagen den 9 maj lämnade personalchef, Maria Carlgren, in en polisanmälan där hon skriver:

Ljusdals kommun begär att en polisutredning startas angående nedanstående.

samt att anmälan avslutas med:

Den 4/5 2016 inkom Örjan Fridner med skrivelse. Innehållet i denna föranleder kommunen att vilja pröva om en olaglig handling har skett. Kommunen önskar hålla utredningen öppen för ytterligare eventuella utredningsskäl påkomna i samband med ännu ej inkomna svar från övriga 11 politiker.

Den 15 maj lämnar undertecknad in ett besvär till Förvaltningsrätten i Falun om laglighetsprövning av beslutet att polisanmäla. 

Argumentation 

Undertecknad ställer sig många frågor som nu riktas till Justitieombudsmannen. Dessa bör klarläggas och utredas för att se om Ljusdals kommun har handlat felaktigt.

Enligt kommunallagen ska alla medlemmar behandlas lika, likställighetsprincipen, Kommunallagen 2:2. Vilket skäl kan Ljusdals kommun ha för att enbart polisanmäla 1 politiker av 12 som besvarar kommunens anmodan?

En egenföretagare ska enligt gällande regelverk ha deklarerat den 15 juni för föregående år. Slutgiltigt skatteunderlag och inkomst från Skatteverket angående företaget brukar således komma senare på året, i vissa fall så sent som i slutet av året. När då Ljusdals kommun skriver att hänsyn ska tas till egenföretagare och att annat intyg för förlorad arbetsförtjänst gäller, hur kan då kommunen under pågående verksamhetsår förändra förutsättningarna för de förtroendevalda?  Det är omöjligt för en enskild företagare att lämna exakt besked om förvärvad inkomst för föregående år så tidigt som den 16 maj påföljande år.

Om Ljusdals kommun godkänt intyget från Midama som inlämnades den 16 februari 2015 och betalat ut förlorad arbetsförtjänst enligt detta under ett drygt år, varför polisanmäla detta då Örjan Fridner följt gällande regler?

De två första breven från kommunen, januari och april, innehöll en anmodan om 2016 års inkomst. Det sista brevet, maj, innehöll anmodan för både 2015 och 2016. När Ljusdals kommun tillför uppgifter för de förtroendevalda att inkomma med, så vilar kommunen inte på hanen utan polisanmäler en (1) politiker endast 6 dagar senare. På vilka grunder kan Ljusdals kommun ha vilat då inget svar eller utredning sker om det inträffade?

Undertecknad önskar att Justitieombudsmannen utreder kommunstyrelsens ordförandes ansvar och förpliktelser i och kring detta. Den 6 juni förutsätter kommunstyrelsens ordförande att en polisanmälan kommer att lämnas in. Den 9 juni lämnar Ljusdals kommun, via sin personalchef, in en polisanmälan. Den 13 juni säger kommunstyrelsens ordförande i en intervju med Radio Ljusdal att han pratat med kommunchefen den 6 juni om att ”han på måndag skulle ta tag i det här ärendet och då förutsatte jag att det skulle komma en polisanmälan”. Kommunstyrelsens ordförande var alltså väl medveten om att en polisanmälan skulle göras och har som arbetsledare för kommunchefen godkänt detta agerande. 

Den 11 maj 2016 skriver Örjan Fridner e-post till Ljusdals kommuns administrative chef, Karin Höglund, följande:

Hej Karin!
Jag har fått information av Markus/ samt i LjP förstås - att kommunen har polisanmält mig. Mot den bakgrunden vill jag veta följande: Vem eller vilka personer - på politisk och/eller tjänstemannanivå - eller vilket politiskt organ- fattade detta beslut? Vänligen Örjan

Svaret, samma dag, från Karin lyder:

Hej! Som jag svarade dig igår så vet jag inte det.

Den 23 maj skriver Örjan Fridner e-post till kommunchefen, Claes Rydberg, och administrativa chefen, Karin Höglund, följande:

Till/Ljusdals kommun
Attention: Kommunchef Claes Rydberg, Administrativ chef Karin Höglund
Jag blev polisanmäld måndagen den 9 maj. Polisanmälan lämnades in av kommunens personalchef. Jag vill nu få besked om följande:
Vilken person eller vilka personer eller vilket organ har fattat beslutet om att polisanmäla mig?

Den e-posten besvarade kommunchefen den 16 juni så här:

Hej Örjan! Jag beklagar att jag inte svarat på din fråga tidigare, men blev idag påmind genom din sons fråga.
Frågan är en verkställighetsåtgärd som gjorts i förvaltningen.

Som jag förstår det diarieförde kommunchefen dessa e-poster samma dag. 

För mig väcks då ytterligare frågor; vem eller vad avgör att detta är en verkställighetsåtgärd? Är det ett delegerat beslut från ett politiskt organ? Kan kommunchefen, eller som i detta fall personalchefen, göra verkställighetsåtgärder gentemot sin arbetsgivare utan medgivande från närmaste chef eller beslutsfattare?

Jag anser att det är mycket orättfärdigt och juridiskt felaktigt av Ljusdals kommun och kommunstyrelsens ordförande att utan undersökning eller utredning av vad som skett att polisanmäla en politisk motståndare. 

Järvsö den 12 juli 2016
Vänligen, Markus Evensson


Bilagor
Polisanmälan, daterad 2016-05-09
Besvär till förvaltningsrätten, daterad 2016-05-15
Skrivelse till Ljusdals kommun angående förlorad arbetsförtjänst, daterad 2016-05-04
Intyg från Midama, daterad 2015-02-16
Brev till förtroendevalda, daterad 2016-01-28
Påminnelse till förtroendevalda, daterad 2016-04-22
Brev till förtroendevalda, daterad 2016-05-03


Intervju på Sveriges Radio Gävleborg P4,
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=99&artikel=6426852, daterad 2016-05-06
Intervju Radio Ljusdal,
http://radioljusdal.se/onewebmedia/Ljudfiler/Maj/160513Lassemolinsvararsocialdemokraterna.mp3, daterad 2016-02-13




Bilagor finns att läsa här: https://www.dropbox.com/sh/l2y7m0evvl9jdcz/AAAFbV5UR6t6o2XaYRh8T1Mna?dl=0

måndag 11 januari 2016

Politik är att vilja.

Man kan tjata sig blå om hur en är villig att förändra världen.


Jag har stött på personer som uttryckt: "processer leder väl ingen vart?", "vi har redan ett ledningssystem", "kvalitet kan man ha ändå" und so weiter. Vad menar jag då?

När jag arbetade på Westcall, uppköpta av twenty4help och idag Teleperformance så fick jag tillsammans med bland annat QM Christer Nilsson arbeta med ledningssystem som ISO, internationell standardiseringsorganisation, och COPC, (standard för contact centers), för att utveckla företaget. Detta för att varje kund ska alltid få samma goda support som någon annan.

Ungefär som inom välfärden. Jag hoppas att Pelle på Solgården i Färila har det lika bra som Agda på Öjegården i Järvsö. Personalen ska ha samma instruktioner, förutsättningar och ledningssystem oavsett vart du arbetar. Därför beslutade omsorgsnämnden redan i juni 2012 att detta skulle införas, ett ledningssystem för kvalitet. För att detta skulle bli verklighet avsatte vi i budget resurser för att anställa en samordnare som leder och driver detta arbete.

Den 15 december 2014 lämnade jag in en motion om att detta måste kommunen göra övergripande. Jag tycker att det är viktigt att oavsett vart våra invånare vänder sig så ska det finnas ett "grundrecept" på hur du ska bli mottagen, oavsett om du söker bygglov, skolskjuts, hemtjänst eller försörjningsstöd. Det ska finnas stöd i processer och system så att din ansökan hanteras rättsäkert och korrekt. Delar ur motionen:

Ett ledningssystem är ledningens verktyg för att leda, planera, kontrollera, följa upp och utvärdera verksamheten. Enligt föreskriften ska verksamheten identifiera, beskriva och fastställa de processer som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. Detta i sin tur ska ligga till grund för förbättringar av ledningssystemets processer och rutiner.

Sveriges kommuner och landsting, SKL, satsar hårt på att kommuner ska jobba med ledningssystem, de anser, precis som jag, att det är en oerhört viktig del av en organisations verksamhet. Mer om detta kan du läsa på deras hemsida.

För att veta vart du ska måste du även veta vart du är just nu. Detta hjälper även SKL till med. De har en tjänst som kallas Kommunkompassen. Jag lämnade i torsdags in en skrivelse till kommunstyrelsen om att vår kommun ska göra Kommunkompassen. Ur skrivelsen:

Är strategierna tydliga i er kommun? Arbetar ni i den riktning era visioner och mål pekar åt? Är det ordning på system och processer i er kommun? Är ni tydliga med vad invånarna får för skattepengarna? Är er kommun en modern arbetsgivare.



Jag svarar nej på alla frågor ovan. Jag tycker att det finns flera förbättringsområden. Jag driver på en förändring och idag har jag fått information om att kommunchefen fått i uppdrag att driva fram dessa 2 saker. Motionen ska bifallas och Kommunkompassen ska köpas in.


Politik är att vilja.